31-Dec-2005

BROBYGUBBENS SAMTIDSSKRÖNIKOR

OM KULTURHÅLOR.

I Värmland så har vi en gammal kultur.
Med dom orden kan man åskådliggöra mycket och mångt.

Det är lätt att notera hur det mesta av det som vi i dag räknar som värmlandskultur är av ålderdomlig för att inte säga museal karaktär. Detta är i sig delvis en naturlig följd av strukturen hos det som kallas lokalhistoria. Källforskning på lokalplanet kan ju ge en oändlig mängd av fakta, som är intressanta just ur det lokala perspektivet.Inte minst när det gäller nätverk.

Att hitta kopplingar till omvärlden för att skapa ett intresse för de lokala fenomenen och särdragen är ju i ett mandelskal hela turistnäringens kreativa nöt. Det är ju alltid kul med höga berg och djupa dalar men det blir ännu roligare om man kan krydda med glada djur och äkta kultur....

Den objektiva slumpens mysterier har gett Värmland en hel del. Vad det har betytt för Fryksdalen att Selma Lagerlöf blev vår första kvinnliga Nobelpristagare kan inte mätas ens i milliarder. Kopplingen mellan Nobel och Värmland kan vi ju vänta med tills vidare men det är ju ytterligare ett bra exempel på kraften i det kulturella krutet.

Att Värmlandsvisan är något av näst intill nationalsång tycker nog många även utanför denna märkvärdiga region och än i dag fungerar Dahlgrens koncept med Värmlänningarna alldeles utmärkt. Erik och Anna och Löpar-Nisse är lika levande som Gösta Berling och Nils Holgersson mer än ett sekel efter det att dom hittades på. Dessa påhittiga värmlänningar!

Frödingland var det ju någon som sjöng om, ni vet vem jag menar. Att Sven-Ingvars och Fröding gett kraftfulla bidrag till vår kulturella värmlandstårta är det ju ingen tvekan om Även om dansbandskulturen brukar rynkas på näsan åt i stockholmssalongerna. Dom som inte kan se längre än så har inte förstått varken sammanhang eller tradition. Typiskt Stockholm.

De flesta svenskar bor inte i Stockholm. Så är det. Och om man undersöker Glesbygdbefolkningens villkor så visar det sig att nästan 87% av lantisarna har sitt boende utanför stockholm. Och då pratar vi bara om ordet boende. De 13% lantisar som har sitt boende i stockholm BOR ju inte där med vissa undantag. Som värmlänning kan det ju vara kulturellt berikande att notera hur en stor del av det som stockholmarna räknar som sitt i själva verket har sitt ursprung i det som hittades på av värmlänningen Nils Ferlin. Klarabohemen är lika viktig för Stockholm som Löpar-Nisse för Värmland som Kålle för Götet och Kalle på Spången för Skåne. Listan kan göras lång. Men det handlar om genuin folklighet på det kulturella planet.

Ferlin var under sin aktiva tid oerhört folkligt uppskattad och känd. Hans diktsamlingar fanns överallt ute i stugorna på ett sätt som dagens författare inte kan göra sig en föreställning om. Huset Bonnier har dragit mången sekin till stockholmsvalven under årens lopp tack vare Filipstads-Nisse. Men i de fina salongerna i Stockholm blev han inte riktigt insläppt så klart. Han skulle ju ha suttit i Svenska Akademin punkt slut.

Problemet med fördelning mellan finkultur och folklig kultur. Där har vi knäckfrågan. Det här med folkbildning har ju varit tämligen dött en tid men jag tror att tiden talar för oss i Tageland. Jag syftar ju naturligtvis på Tage Erlander, urvärmlänning. Tage Aurell Är ju heller inte fy skam. Och så har vi folkligheten där igen.

När stockholmaren vill vara folklig är det ju Söder som gäller. På alla de sätt. Vår föreställning om söderkisen som genuin stockholmare har ju målats fram inte minst av författare som Fogelström och Slas, den senare har ju dessutom på ett utsökt sätt skildrat turistnäringens lokalhistoriska problematik i den bok som fått oss att älska Yngve Frej.

Rivaliteten mellan storstad och glesbygd skulle kunna kreativiseras.

Färjestad - Djurgården i ishockey är ett bra exempel, här är ju vår vargimage till större glädje för värmlänningen i gemen än motsvarande image för stockholmaren. Börsnoterade idrottsklubbar kanske kan vara bra för en del men knappast till priset av busfasoner. Att huvudstadens klubbar kan bättra på sin image med ett större antal superkändisar i supporterleden imponerar ju knappast. Det vore ju närmast skamligt om landshövdingen inte höll på hemmalaget.

Medievärlden, denna virtuella verklighet som sveper in oss i sitt nät allt mer för varje dag som går, ständigt självmanifesterande och resurskrävande. Stark storstadsvinkling på gränsen till fjant, skumma ideal klart på fel sida om gränsen, mammonfixerad och snuttifierad, amerikaniserad typ tönt.

Det visste ni inte, va? Att lantisar tycker att stockholmare är töntiga.

Det skojas ju ibland om den tid när alla hade palestinaschal och näbbstövlar. Jag har aldrig ägt någondera. Förmodligen var det i Stockholm det var så. Samma sak med mao-modet. I dag sitter alla mina kolleger i den kreativa branschen i samma svartgrå uniformer. När såg Ni senast en designer eller musiker intervjuas på TV klädd i något annat än svart?

Så här kan man hålla på i all oändlighet och ventilera alla sina fördomar och förutfattade meningar om allt och alla. Förlegade attityder i en värld som är så välinformerad som vår? I det globala samhället ska det ju inte spela någon roll om man bor på landet eller i stan, alla kan kommunicera över hela världen samtidigt med varann på en gång allihopa

och alla kan vara med och flera kan vara med...

Trendskaparna
definierar sig själva som sittande i centrum och försöker fungera som glödlampan för nattfjärilarna.

Men det globala samhället är en myt av samma karaktär som det som en gång kallades det klasslösa samhället. I botten handlar det om individer och grupper av individer, oftast placerade i tid och rum av en serie tillfälligheter, sällan välplanerade. De flesta blir kvar där dom hamnade i det yrke som tillfälligheterna erbjöd. Ett tillfälligt kneg kanske övergår i fast anställning, och så blir man ett med arbetsPLATSEN.

Man flyttar in i en lägenhet därför att det inte fanns något annat att välja på, och sen blir man kvar där mycket längre än man först kunde tro. Det är inte alltid ägnat åt att befrämja känslorna, jag misstänker att antalet hembygdsföreningar i storstadsförorterna är begränsat, men vad vet väl jag, jag är sällan där.

Många hamnar i det som för den mondäna storstadsbon brukar ses som en liten håla, naturligtvis av underordnad rang.

Ibland kan det ju vara en exklusivare håla, på sommaren får ju flera små orter rangen av att vara supercentrum för galor av olika slag eller andra turistiska evenemang. Sedan återgår allt till vardagslunken, säjs det ju.

Dom säger det, men vad vet dom om det, dom som redan har åkt därifrån? Dom skulle bara veta vad som händer i våra små hålor efter det att töntarna har åkt hem till sitt.

Själv är jag uppvuxen i en av dom viktigaste kulturhålorna, jag tycker att det är en relevant beskrivning på Fryksdalens Centrum nummer Ett, Broby. Anledningen till att jag använder sagonamnet Broby är självfallet det gamla vanliga när det gäller IT. Det s.k. verkliga namnet, jag nämner inga namn, var redan upptaget av något slags kommun. Så vi stannar i sagans terminologi och vi vet ju ändå att vi pratar om samma håla, eller hur?

Fast ändå inte riktigt. Det finns vissa skillnader. Det viktiga just nu att inse

betydelsen av begreppet kulturhåla:

 

När en trakt, rik på resurser av vad slag det vara må, i flera på varann följande sekler gradvis utarmas, genom gruvdrift, skogsavverkning, torvdikning, utfiskning, nedläggning, slitage, förflackning avfolkning och liknande företeelser...

...eller i övrigt av byråkrater, kortsynta politiker, råa finansintressen eller andra räkne-nissar och -nissor ständigt utsätts för plundring, utsugning och övergrepp...

på ett sätt som leder till kulturell förflackning och andra omänskligheter,

blir det till slut bara hålan kvar.

 

 

Det spelar ingen roll om hela traktens välstånd sedan mycket länge har kunnat dra nytta av en författarprestation från förra seklet. När varenda pizzeria kallas Pippi Långstrump blir inte Astrid Lindgren glad ju, men varför är det så? Borde hon inte vara glad över att hennes saga blev SÅ populär?

Tänker man så har man redan beställt fram ritningarna till nästa pizzeria, då ökas uttaget ur hålan. Och varje ny resursbit som mödosamt presteras blir allt mindre värd på en marknad som ligger någonstans där uppe ovanför gropens kant. Så brukar det se ut. En utsikt som är av denna världen .

MEN

NU SKA

DET BLI EN

UTSIKT SOM

INTE ÄR AV DENNA VÄRLDEN!

För det är här det händer!
Världens första utkikstorn placerat i en grop!

Frågorna kring ett så radikalt annorlunda sätt att se på det här med form och funktion är naturligtvis många fast en del är bara dumma.

 

Vem kunde tänka ut något så tokigt? Och vad är syftet? Blir det inte dyrt och onödigt? Vem betalar kalaset och varför bygger man inte högt uppe på berget ? Vad säger EU? Är inte det här bara en maskerad form av förtryck och vilket av könen kommer att bli först med att känna sig förnedrade å sitt köns vägnar? Kan det vara hets mot folkgrupp eller är det scientologer i farten?

Alla dessa frågor kommer att få sitt svar, men de får själv göra sig lite besvär. Sittriktigheten ska ta mig sjutton få kosta, inträdet i tornet blir däremot något helt annat i prisväg.

I bilden av det globala samhälle, som erbjuds betraktaren, betonas ofta betydelsen av nätverkskommunikation. Inget fel i detta, nätverk är ju aktuellare än någonsin, men jag anser att man missat en del av de väsentligaste poängerna. Man skulle kunna stanna länge vid diskussionerna kring det som för nittiotalsmänniskan har blivit vad modern konst blev på det glada tjugotalet för den som ville vara just modern: NÄTET

Jag vill här bara hänvisa till Tor Nörretranders utmärkta bok i ämnet, den heter ”Stedet som ikke er” på sin danska originaldialekt, på den icke grundlagsskyddade EU-dialekten svenska heter den platsen som inte finns. Läs den om livet är dig kärt! Och glöm inte hans
"MÄRK VÄRLDEN"! Den finns även i pocket och kostar nog under en hundring... Borde vara gratis för alla om nu sådana dagdrömmar någonsin bleve verkliga.

Jag skulle vilja ställa ett par relevanta frågor:

Vilket är viktigast i ett nät, maskorna eller mellanrummen?

Vad är huvudfinessen med ett nät, som verktyg betraktat?

Vilken kulturell och religiös betydelse har nätet som symbol för något annat än det tämligen självklara med att vara fiskeredskap med stort F?

Varför är det bara gamla fiskargubbar som sitter och lappar nät?

När internet skapades räknade man ut hur nätverket skulle konstrueras genom att kalkylera fram den nödvändiga redundansen. Detta säger Dig förmodligen ingenting om Du inte är intresserad av matematik eller programmering. Men om jag säger att det handlar om reservutgångar eller alternativa resvägar och dessutom berättar att det handlar om att se nätverk som något av det mest konkreta som finns så kanske du börjar titta i en viss riktning. Om jag säger Lokala nätverk och Personliga nätverk kanske du till och med lyssnar. Om jag säger globala nätverk, vad tänker du då? Om du själv skulle berätta för någon, vad säger DU då? Att du inte visste vad redundans betyder? Det spelar ju logiskt sett ingen roll eftersom redundans Är ett fint ord för det, som Är Överflödigt. Och det kan ju inte vara särskilt viktigt att veta vad det Överflödiga heter, eller hur?
På sätt och vis sant, men bara till sju åttondelar. Läs Nörretranders bok så förstår du rubbet.

1998 var alltså Stockholm KULTURHUVUDSTAD.
Detta gyllene tillfälle att låta folket återerövra kulturen blev så klart en flopp. I stället för att ställa sig bredvid den trötta kommersialismen och visa sin egen kraft väljer de förbannade byråkraterna och ekonomibrottslingarna att göra kulturen ännu mer fjärmad och svårtillgänglig.

En undersökning gjord mot slutet av året visade att mer än 90% av Stockholms skolor hade tvingats att tacka nej till önskade teaterbesök i samband med det stora kulturhuvudstadsutbudet. De hade gärna låtit eleverna få se MERA teater under 98, något som väl de flesta trodde skulle bli fallet. I själva verket blev det tvärtom. De som hade fått ansvaret för ekonomin anpassade sig i vanlig ordning till en tänkt MARKNAD och så blev det ett marknadsjippo av alltihop, vilket skulle bevisas. Gratis teater borde vara en självklarhet när kostnaderna för arrangemangen redan Är betalda på 500-millionersnivå.I stället blev det en höjning av taxorna . Om skolbudgeten tillåter 20-30 kr per elev och teaterbesök så funkar det inte med biljettpriser i 90-100kr-klassen. Dessutom är det som sagt fräckt. Och farligt för kulturen. Om det är ekonomisk brottslighet får väl juristerna avgöra om det nu är någon som tror att någon av de värsta varannpåryggenkliarna skulle åtalas.
Man behöver ju inte vara EU-kommissionär för att slarva med skattemedel, en vanlig normalsvensk kulturbyråkrat duger så bra.

PÅ EUROKULTURHUVUDSTADSNIVÅ
Skickar man iväg stafetten med ett års intervall. SOM OM det vore ett sprinterlopp. Som om kultur är något man kan riva av på ett år.
Det mesta bokas in i förväg av olika lobbygrupper.Tut i luren!
Vi får världsåret och varför inte årstimmen? Huvudsaken verkar vara att få anledning att fira utan att det egentligen är så mycket att fira. Om Du är född före 1959 kanske du kommer ihåg Kvinnoåret 1975. Det var faktiskt FN som utlyste detta . I dag inser man ju lätt att ett år inte är särskilt mycket i dylika sammanhang. Nu tar man bort annandag pingst för att få plats med allt...
Vi överöses med symbolförslag ideligen. I övermorgon är det papperskassens dag. Splittringen blir total, intresset blir snabbt ett offer för lagen om fallande gränsvärde. Vem bryr sig?

PÅ KULTURHÅLENIVÅ
kontrar vi med ett eget koncept. Eftersom vi som lever på lokalnivå måste se om vårt eget hus så gör vi det. Vi instiftar kulturhålemillenniet.
Vi har inte så mycket pengar som Bryssel så vi behöver lite mera tid.
Gott om tid för eftertanke, planering, gediget långsiktigt arbete och verklig kulturell identitet. Framtiden har redan börjat.
Vi bygger virtuellt och verkligt på samma gång. Det är det som är styrkan i det lokala. Därför kan vi presentera världens första utkikstorn för det globala samhället! Brobytornet Återuppstår. Helt nya funktioner anpassade till en tid när perspektiv av olika slag har blivit modeflugor.

All rights reserved 03-Jan-2006 2:49